Klick

Läste att Mymlan blivit utmanad att skriva om tiden innan internet..

Själv har jag inte blivit utmanad, men kan ändå inte låta bli att fundera på saken.

En sak har jag kommit underfund. Innan Internet fanns kunde man inte klicka bort någon. Nu är det enkelt att skapa relationer på olika debattsidor och bloggar och om det är någon som känns jobbig kan man klicka bort personen. Det gick inte förut, för då träffade man folk endast irl.

Det är inte så enkelt att klicka bort en person av kött och blod eller någon man träffar irl.

Ok, man kunde dra ur jacket eller låta bli att svara, men då fanns ju inte nummerpresentatör heller. Så, det var svårare. Hemligt telefonnummer kunde man skaffa sig.

Men nu, kan man bli av med en person bara genom att klicka.

Klick, så är personen borta!

Läste någonstans att det värsta med Internet är man kan skapa känslomässiga band med personer som bara klickar vidare … och det går heller inte att få tag i dem… Det som blivit en möjlighet på nätet, att komma i kontakt med människor man aldrig skulle träffat annars, har också blivit en möjlighet att Klicka bort oönskade kontakter. Vilket är både på gott och ont.


Mymlan! Nu har jag länkat rätt denna gång 🙂

Annonser

8 thoughts on “Klick

  1. Jepp, det är ju det som är grejen, att jag ser DIREKT när du länkat rätt… 🙂

    Men jag håller inte riktigt med. För om jag bygger relationer som iofs inleds på nätet, så är det sällan jag skulle kalla dem riktigt känslomässiga innan jag faktiskt hört en röst, fått ett riktigt namn och ett telefonnummer.
    De personer jag bygger känslomässiga relationer till på nätet kan inte klickas bort, för de finns lika mycket i verkligheten som någon annan…

  2. Okey, kanske jag skulle ha lagt till att jag menade även sådana kontakter….

    Nej, jag kan inte heller klicka bort någon … men jag har läst om en del som kan och också gör det.

  3. Men i såna fall så har det ju inget med Internet att göra? För man kan ju klicka bort vem som helst i såna fall?

    (jag är en mästare på att strunta i att svara i telefon till exempel…)

    Men jag fattar vad du menar. Bara att det är kanske mer komplicerat än så. För inte så många år sedan kunde jag uppleva att jag hade ganska bra relationer till människor som jag bara hade ett alias på, men det blir mer och mer ovanligt.
    (Där är facebook en mindre revolution på nätet, eftersom de allra flesta där är sig själva, med riktiga namn, adresser och ibland telefonnummer)

  4. Jag tror att du fått en sådan vana att du ser det annorlunda. Men det finns en del som kanske inte är så vana som får viss typ av känslosamma band med en person som sitter uppe i Kiruna t.ex. Det är ju inte så att man om man bor i Stockholm eller Skåne bara kan ha vägarna förbi s a s. Då kan personer bli bortklickade och sen glömda .. Tidigare var det inte lika vanligt att man träffade någon från Kiruna som det är i dag på Internet.

  5. Kanske. När jag tänker efter så träffar jag fan oftare vänner som bor i andra städer, för att jag planerar och bokar upp dem via internet. Mina vänner här i stan har väldigt sällan vägarna förbi. (Dessutom vet dom att det värsta jag vet är oväntat besök så dom drar sig nog för att titta in om så skulle vara)

  6. Men det är just att kunna träffa folk i andra städer som är det positiva med Internet. Man får röra på sig lite mer …

    Nej, och hur tror du det är i Stockholm då – ingen har vägarna förbi – de flesta jag känner bor på andra sidan stan ..

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s