Den snällaste kan vara taskigast

En intressant fråga ställs till psykologen i SvD – om kvinnor egentligen vill ha bad-guys.

För mig är det helt uppenbart det finns en stor skillnad mellan kvinnors medvetna mansideal och kvinnors undermedvetna mansideal. Nästan alla kvinnor som jag diskuterat detta med säger att de föredrar ”snälla” män före stygga, men när det väl kommer till kritan väljer de ofta de stöddiga, arroganta och dominerande männen.

Jag har läst hennes svar och en del bloggares svar och kan bara säga följande:

Män som hela tiden försöker bevisa att det är män är nog det som förstör en relation mer än någonting annat. Män som skall bevisa att de är intelligentare, är starkare, kan mer och att de är för stolta … ja, det är män som det för mig är hopplösa att leva med. För mig skall en relation vara som en öppen bok. Man skall kunna resonera om allt, kunna fråga och undra om något är oklart, utan att riskera att någon tiger i flera dagar eller undviker att svara av rädsla för att han då går i mitt ledband och därmed riskerar att inte leva upp till det han ser vara en man. Man skall också kunna få vara sig själv, inte leva upp till en bild man inte ens vet att mannen i fråga har.

Då har det ingen betydelse om han är snäll i grunden och var det från början då jag träffade honom. En del snälla män behöver tyvärr hela tiden bevisa att de är män, men det behöver de ju inte.

Jag vet ju att han är en man, annars skulle jag inte ha valt honom.… räcker inte det? Det ligger dock en del i en kommentar jag läste som gick ut på: – Kvinnor vill att män skall vara snälla mot dem, men det betyder inte att han behöver vara snäll mot alla andra eller i största allmänhet. Jag vill ha en snäll man, som är det mot mig, men inte någon som hela tiden försöker bevisa det han redan är – en man, eftersom han då inte tänker på mig alls, utan endast på hur han själv framstår … en del gånger förbyts denna snälla man, till en trumpen egosinnad totalt omöjligt människa att ha att göra med. Jag vill ha en man som får mig känslan av att vara speciell och att jag har en exklusiv plats hos honom oavsett vem jag är och vad jag eventuellt skulle tycka om hans manlighet enligt könsrollsmönstret.

Vidare är en snäll man någon som inte skadar andra, inte får kickar av att döda djur osv. och någon som har empati för andra människor.

Man kan vara snäll på olika sätt.

Jag vill inte ha en farlig man…

Men en snäll man, kan visa sig vara den taskigaste av dem alla och bli farlig i det avseendet. Speciellt om han hela tiden försöker leva upp till en traditionell könsroll och inte skyr några medel i syfte bevisa att han är man trots sin snällhet.

Så killar, män, grabbar – lätta lite på trycket och var människor. För vad är en man, om inte en människa, som man skall kunna umgås med. Det är väl ingen könsroll eller någon som hela tiden försöker leva upp till den, man vill leva tillsammans med, eller?

Annonser

11 thoughts on “Den snällaste kan vara taskigast

  1. Hej

    Du verkar vara en allmänt sympatisk person, men…

    1. ”Jag vill ha en man som får mig känslan av att vara speciell ”.

    Diskussionen gällde alltså hur man som kille behöver bete sig för att detta skall inträffa, dvs hur är tjejer funtade, dvs inte ”vilka värderingar om killar påstår tjejer att de har” eller ”vad tror tjejer om sig själva”. Utan: ”vad säger (manlig) erfarenhet av hur kvinnor reagerar och beter sig i verkligheten”.

    2. Sluta säg ”könsroll”. Bara sluta använd ordet så blir världen en bättre plats för alla. Oavsett om du är för eller emot så blir det bättre om du slutar.

    3. Det är alltså skillnad på det som får Hans & Anna att träffas och bli tillsammans från början och det som får dem att hålla ihop när de väl börjat umgås.

    4. Inget av det du efterlyser händer av sig själv på något sätt. Detta har konsekvenser för både dig och honom. Tänk igenom det och dra några slutsatser därefter.

  2. Jag kan svara på

    1) Genom att helt enkelt vara närvarande; inte se ut att tänka på något annat, inte låtsas vara ointresserad, inte visa att du är upptagen med annat som är viktigare … osv. Det är alltså en hel del inten det handlar om… Det handlar inte om någon dyrkan eller total uppmärksamhet, utan helt enkelt NÄRVARO. Säg t.ex. aldrig – Jag har inte tid eller att du är på väg att göra något annat. Även om du är det och har så lite tid att du knappt inte vet hur du skall hinna…. Allt det här är speciellt viktigt i början av en relation, men även senare också. Man kan inte sluta hux flux efter en viss tid.

    Man kan t.ex. inte låtsas vara närvarande… man måste känna att man vill vara det.

    2) Visst kan jag sluta säga könsroll, men då får jag inte fram DET jag vill få fram, så tyvärr – jag använder nog det ändå när jag bedömer att det passar in i sammanhanget.

    3) Ja, det är skillnad på det som får dem att träffas, men Närvaro gäller även här och att mannen inte är så upptagen med hur han själv skall vara. Spel är t.ex. ingenting jag gillar – typ: jag hör mig inte av för tidigt eller för ofta, för då kanske hon tror att jag är angelägen eller också skrämmer jag bort henne. Om han gillar mig, skall han visa det….

    4) Nej, ingenting händer av sig själv …

    Och vilka slutsatser anser du att jag skall dra, för mina slutsatser är nog inte desamma som du eller också är de, och då kan vi säga att vi är överens.

  3. Jag håller med, killar och män som hela tiden går runt och försöker bekräfta sig är riktigt jävla jobbiga.

    Jag tror nog det är det som många tjejer menar när de säger att de vill ha den ”tysta, starka typen”. En karl som helt enkelt inte desperat behöver överbevisa sin ”machohet” hela tiden. För det blir bara pinsamt.

    Bilden som de själva har av vad som är manligt är ju sällan densamma som den som kvinnor har. Vi tycker väl aldrig att det är speciellt manligt att tuppa sig och mucka gräl med varenda kotte som säger emot en tex, eller skryta om sexuella bravader, eller bara vara allmänt nedsättande mot andra.

    Sen är det väl förhoppningsvis så att de flesta vuxna tjejer har växt ifrån just tonårens lockelse för den ”farliga” killen. När man är för ung för att förstå att han som skriker högst egentligen är han som är mest osäker.

    Sen tycker jag att Monika kan få använda vilka ord hon vill på sin egen blogg.

  4. Javisst Mia, hur de än försöker bevisa det, så blir det bara jobbigt och ibland också pinsamt faktiskt.

    Nej och förstöra relationer därför att de vill upprätthålla den där bilden som man som kvinna ofta inte vet hur den är heller, är ju horribelt.

    Jag har aldrig träffat någon i mitt liv som vill ha den farliga killen, inte den där kriminella heller som det talas om hos psykologen. Tror att det är en mediaprodukt att det skulle vara så många.

    Tyvärr tror vi ofta att det är den utåtagerande killen, dvs. tuffingen (inte den kriminella som gjort grova brott) som är den farliga, men det kan vara tvärtom, fast på ett annat sätt… som jag skrev i huvudinlägget. Därför att man aldrig får veta vad problemet var och vilket fel man gjorde … därför att han är så upptagen med att känna sig sårad över att inte bli förstådd .. men vi är ju inte tankeläsare.

    Om det är specifikt för män? Nää, det tror jag inte! Men nu talar vi ju om män …!

    Ja, Jag använder vilka ord jag vill och tack Mia för att du stödjer mig i detta! 🙂

  5. Som jag sa, du verkar vara en allmänt trevlig person.

    Din beskrivning av närvaro har däremot mer karaktären av en uppmaning till en samtalspartner än en beskrivning av verkligheten eller ett erfarenhetsråd.

    Som erfarenhetsråd är det otillräckligt eftersom det är abstrakt och otydligt och inte ger någon vägledning. En person som inte redan har erfarenhet av det du hänvisar till förstår inte vad som avses.

    Som beskrivning av verkligheten från den manliga sidan stämmer det helt enkelt inte om det inte redan är så att bägge personerna redan är med i samma klubb, vänkrets, fest, e-postlista, etc. Poängen är att det ”sociala rum” som spänns upp av klubben, vänkretsen, festen etc etc inte sker av sig själv och att genom att bara prata om närvaro i abstrakta/känslomässiga eller sociala termer undviker du att erkänna att rummet har någon betydelse.

    Få sådana rum existerar av en slump och vissa av dem, tex en bar med riktigt hög musik, existerar för att _hindra_ folk som vill träffa varandra eller umgås att prata med varandra och istället köpa öl, vin & drinkar.

    Om jag går ut och ställer mig i en bar och ser ”närvarande” ut händer ingenting. Om jag däremot ställer mig i en bar och ser ut som om jag är upptagen, ”på väg”, ”viktig” eller ”i rörelse” eller något annat likanande får jag uppmärksamhet. Varför det? Därför att kvinnor vill ”hänga på”, de vill ha en man som leder verksamheten (förvisso i en riktning som de själva tycker är lämplig 😉 ). Om jag och mina vänner går ut i ett större sällskap och bara umgås i detta sällskap är det en annan situation, som jag sa.

    Poängen med detta resonemang är att om du samtidigt har åsikterna att det ”bara är närvaro som räknas” eller liknande OCH att det inte är eller får lov att vara någon större skillnad på manligt och kvinnligt, är du helt omöjlig, oavsett om du förstår det eller inte.

    En typisk respons på detta är arga kommentarer om just könsroller, förtryck, etc. Den som slagit i dig att dessa eviga och naturliga begränsningar i vardagen och tillvaron för alla människor beror på ”könsroller” är i bästa fall helt ute och cyklar.

    Ett alternativ vore att män och kvinnor samarbetade och tillsammans skapade dessa ”sociala rum” eller vad vi nu skall kalla dem. Prat om ”könsroller” syftar till att omöjliggöra sådant samarbete och att reducera gemenskapen mellan vanliga män och kvinnor till en politisk motiverad maktkamp mellan ”makthavare” och ”underställda”.

    —————–

    Skillnaden är alltså att du kan gå ut och ställa dig någonstans och någon kommer att ”ta hand om dig”. Så då säger du kanske att du får uppmärksamhet av en massa typer som du inte vill ha uppmärksamhet av och att det borde finnas platser att gå där typer är bortsorterade och trevliga och mer sansade personer är välkomna.

    Hmm, ja varför är det svårt att skapa eller hitta sådana ställen?

  6. Erik
    Jag talar naturligtvis endast utifrån mig själv och mina erfarenheter och den jag är s.a.s. spontant. Däremot har jag hört en hel del som sagt likadant – man vill känna att det finns en närvaro. Och det här är inget man direkt tänker på, utan helt enkelt bara känner.

    Som erfarenhetsråd är det otillräckligt eftersom det är abstrakt och otydligt och inte ger någon vägledning. En person som inte redan har erfarenhet av det du hänvisar till förstår inte vad som avses.

    Det ligger nog något i det … man kan säkerligen lära sig det … att vara närvarande i nuet tillsammans med någon annan. Kanske kan det liknas vid ”flow”. Man lever totalt i nuet och är uppmärksammad på vad som händer. Man tänker inte på något längre fram… Men för att det skall fungera måste man ju själv tycka om att det är roligt att träffa den andra.

    Sen talar du om olika sociala rum och visst är dessa viktiga. I ett rum är en sak möjlig och i ett annat annan sak blir möjlig.

    Om jag går ut och ställer mig i en bar och ser “närvarande” ut händer ingenting. Om jag däremot ställer mig i en bar och ser ut som om jag är upptagen, “på väg”, “viktig” eller “i rörelse” eller något annat liknande får jag uppmärksamhet. Varför det? Därför att kvinnor vill “hänga på”, de vill ha en man som leder verksamheten

    Jag tappar intresset … eller tror att han kommer se mig som något bihang… som han kanske skulle kunna få tid med, när allt annat som han anser vara viktigt är avklarat. Men om en man visar närvaro, som här kan betyda att han äger rummet – ja, då kan man uppleva att mannen har all tid i världen – åt mig förståsss 🙂

    Nej, det handlar inte om att någon ”tar hand om mig”. Det klarar jag av på egen hand…

    Jag kan tänka att annat skall och borde vara viktigt för mig, och att någon kan vara intresserad även om jag inte kan se det, och jag kan sträva efter att vara på ett speciellt sätt, men det är nog så här jag fungerar … som sagt, jag gillar inte spel, gillar inte när någon låtsas någonting. Spänningen ligger inte där för min del. Spänningen ligger i att veta – Han vill ha mig och ingen annan! Ingenting annat betyder någonting i detta ögonblick än just mig. Han är den enda som betyder något för mig. Sen, när och om det blir ett förhållande, ja då är det självklart att inte jag kan bli hela hans liv eller han hela mitt liv. Men när vi träffas, när vi talar med varandra – ja, då vill jag att han skall vara närvarande i nuet … och lägga allt annat åt sidan … (om det går). För om han alltid ser det han håller på med som det viktigast – styr han min tillvaro. Då jag måste vänta på när han får tid….

    Ett exempel
    När någon ringer till mig, vem det än är, en vän, en släkting, en kollega eller en student, så säger jag aldrig att jag är uppe i någonting, inte heller vad jag är på väg att göra. Om jag inte skall till jobbet eller ÄR på jobbet, för då måste jag. Och om mannen i mitt liv ringer speciellt i början av en relation, när jag är på väg att åka och handla eller mitt i något annat, så lägger jag det åt sidan. Inte håller på med det samtidigt eller säger att jag ringer senare. Jag tvingar inte andra att göra så här – jag tappar bara intresset om det blir för ofta….

    Man kan alltid ha strategier, men de brukar inte fungera iaf. För om jag tappar intresset så gör jag det.

    När jag använde ”könsroll” så menade jag helt enkelt att vi inte är det, utan människor. Och håller verkligen med dig om att vi skulle tjäna på att samarbeta. Men då är det viktigt att inse att det bästa är att erkänna vem man själv är och vill ha. Inte försöka vara någon man inte är för att lyckas eller försöka lista ut vad andra vill ha. För man gissar för det mesta fel. Iaf gör jag det.

  7. När man blir förälskad attraherad av någon när förhållandet knappt har börjat så lägger man allt annat åt sidan för att prata,träffas det är bara detta som gäller,så fort tillfälle ges ska man ses eller åtminstonde höra den andres röst…..detta gäller inte i samma utsträckning om det finns barn eller om den man träffat är gift eller har ett jobb eller bor på annan ort flera mil bort. Om förutsättningarna är i det första exemplet och det verkar svalt, upptagen ,har inte tid osv. ja då är nog inte känslorna på samma nivå.

  8. Nej…
    Och vad värre är om känslorna är på samma nivå, men man låtsas för att man har hört av andra att man skall göra det för att hålla intresset uppe…

    Något liknande får ju kvinnor höra – de skall vänta, för män gillar inte hängrankor.

    Spel…

    Gillar man varandra – Kör på!

  9. Män som inte gillar hängrankor är nog ointresserade liksom jag själv är av efterhängsna killar som tjatar om träffar.

  10. Jovisst, men att förutsätta att någon skulle uppfatta en som hängranka är ju att man ger efter för att tro på en fördom. För det som en man kan uppfatta som just hängranka därför att han faktiskt inte är intresserad, kan ju den andra uppfatta som någonting positivt, därför att han är intresserad… men har gått i fällan.

    Därför blir det så vanskligt att låtsas vara ointresserad om man inte är det? Därför det kan få många att tro att alla låtsas vara ointresserade. I vilket fall kan det vara svårt att veta vem som spelar och vem som inte gör det.

    Därför gillar jag inte spel!

    För om man inte är intresserad är det ju bara att säga det!
    Kanske de som råkar ut för hängrankor kanske är lite otydliga…. och om man uppfattar någon som hängranka eller inte, är en högst subjektiv bedömning. Det finns ju också män som gillar hängrankeriet någonstans, för det får dem att tro att de är eftertraktade, när det egentligen bara är ett tecken på deras otydlighet.

  11. Uppfattas man som hängranka märker man nog det ganska tidigt,men självklart är det bättre att säga ”tyvärr du har inte jag letar efter”typ..

    i vuxen ålder säger man nog det, annat är det i yngre åldrar.

    Dom killar som gillar hängrankor för att känna sig eftertraktade är inget ha.

    I ett bra förhållande är allting självklart det ska inte finnas några funderingar eller osäkerhetskänslor om man är ”godkänd” som partner.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s