Vem skall vi tro på?

Kan vi lita på vad pressen skriver om Kina (se SvD idag) eller är vi totalt grundlurade och totalt okunniga om Kina, som man kan utläsa i Bloggelitos senaste inlägg om situationen i Tibet. Min första reaktion var att OS verkligen inte skall ges till en nation som Kina. Men jag hann läsa Bloggelitos inlägg, varför jag nu inte vågar skriva någonting alls.

Däremot har jag inte upptäckt något hat mot Kina hos gemene man. De flesta jag känner som varit där rekommenderar alla i sin närhet att åka dit. Men infekterat kan det bli ändå, för det finns skeptiker till Kinas goda vilja och konfronterar gäster från Kina, som förnekar.

Vi vet att pressen vinklar eller bara har tillgång till en viss typ av information. Och länder som inte är öppna får också leva med misstankarna om att saker och ting inte går rätt till.

Kina har anklagat Dalai lama för att ha uppviglat tibetanerna till protester mot kinesiska myndigheter och har kallat honom ett ”monster”. Dalai lama har avvisat alla anklagelser och upprepat sin ickevåldslinje.

Jag är måhända så indoktrinerad att jag har svårt att tro att Dalai lama är ett monster. Men de kinesiska myndigheterna kanske inte alls har kallat honom det heller. För varifrån kommer informationen?

Annonser

2 reaktioner på ”Vem skall vi tro på?

  1. Vem ska man tro på? fördelen med kineser är att de oftast säger vad de tycker när det gäller deras politik.
    Regeringen i Kina är fast övertygad om att de är ”över” alla andra kulturer. Tibetaner betraktas som en slags getherdar med läggning mot lathet eftersom de tillämpar sin buddism.
    Dalai Lama betraktas som uppviglare och motståndsledare.
    Mao Tse Tung var övertygad om att tibetanernas ledare skulle hållas fängslad men helst dödad så att inga protester uppstod.
    Regeringen i Pekings svaghet är att den inte förstår att människor utanför Tibet och Kina tänker på ett annat sätt och de betraktar all annan tanke som mindre värdig och byggd på ointelligens.

    Jag var i Kina under upproret på Tiananmen 1989 och såg samma sak på nära håll. Då liksom nu kunde inte Kinas ledare förstå att folket vill annorlunda. Då skulle det kontrarevolutionära upproret krossas vilket också skede med mycket våld, död och fängslanden.

    Själv fick jag begränsad rörelsefrihet så att jag inte skulle kunna se vad som hände. Jag fick inte komma in på min egen ambassad så att jag kunde läsa våra tidningar om vad som hände. Mina bilder på kamerafilmen tvångsframkallades och censurerades.

    Jag lider med Tibetanerna , de går sin undergång till mötes för ingen kommer att komma till deras hjälp. OS kommer inte att bojkottas. Handelsöverenskommelser och pengar är
    mycket viktigare än Tibetaner.

    peter

  2. Tack Peter för ditt svar och för att du delger mig dina egna erfarenheter. En förklaring till varför vi tolkar det hela på vårt sätt och dom på sitt är nog det du skriver:

    Regeringen i Pekings svaghet är att den inte förstår att människor utanför Tibet och Kina tänker på ett annat sätt och de betraktar all annan tanke som mindre värdig och byggd på ointelligens.

    Och då menar jag att vi har olika synsätt och om man har det och inte kan mötas blir det konflikter.

    OS kommer inte att bojkottas. Nej, det finns väl knappt något som kan ändra på det. Det finns en övertro på OS betydelse. Jag tror inte att idrott förändrar i någon större utsträckning ett lands politiska system.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s