De som inte vet att de inte vet

Till slut tar det stopp. (se Brännpunkt i SvD) Man vet till slut inte hur man skall få fram att Björklunds skolpolitik går åt totalt fel håll, bakåt, när man möter människor i ledande ställning som inte vet att de inte vet. Det enda jag kan säga idag är att vi behöver politiker som är utbildade på de områden de skall bestämma över, samt att skolor framöver inte leds av företagsledare utan av pedagogiskt kunnig personal. Att en allmänhet inte är insatt, är fullt acceptabelt. Men inte att politiker utnyttjar detta för att få igenom en skolpolitik som går i fas med deras politiska värdering istället för i fas med en kunskap om hur lärande fungerar och när det inte gör detta.

Och att som Per Naess, kommunstyrelsens ordförande (m), Värmdö erkänna att han inte förstår, är ju ett tecken på att någon annan borde uttala sig i stället. För om man inte förstår vad Scherp säger och t.o.m tror att det är hans egna teorier när det handlar om internationell pedagogisk forskning, kanske man skall vara lite mer ödmjuk.

Vi som inte delar Hans-Åke Scherps teorier vare sig förstår eller accepterar hans slutsatser. Vi anser att sunt förnuft, allmän livserfarenhet och en gnutta ödmjukhet kan vara bra ledstjärnor i livet – även när man utvärderar egna forsknings­resultat.

Det är ju förstå Per Naess skall göra, även om han vare sig delar eller accepterar slutsatserna. Tänk om politiker skulle förhålla sig likadant till den medicinska forskningen och till läkarkåren och gå ut med att de vet bättre och avvisa dem för att de själva inte förstår vad de säger. Och mena att en professor på Karolinska går ut med sina egna teorier, när han/hon i själva verket uttalar sig om den etablerade forskningen.

Det här är ett typexempel på när egna värderingar skymmer sikten för den kunskap som finns på ett område och man bara är värderande. Det räcker inte med sunt förnuft och allmän livserfarenhet när man skall bestämma över skolpolitiken. Den här rådande debatten om skolan börjar bli lätt absurd.

Annonser

10 thoughts on “De som inte vet att de inte vet

  1. Det finns en del kritik att hitta mot Scherps och hand forskning, främst i att han upp lägg är snävt för att komma fram till resultat som passar hans politiska uppfattning. Forskning speciellt inom de mjukare områdena är ofta minst sagt politisk och man skall se alla resultat försiktigt och fundera på vad man vald att titta på, hur och vilka resultat man villa ha. Uppenbara exempel är prostitions/alkhol forskning som kommer till negativa slutsatser om den allmänna situationen genom begränsade djupinternjuver, nästan alltid med representanter hittade på behandlingshem.

    Ja den rådande debatten är är lätt absurd, mätbara resultat är nästan alltid bra för att nå ett mål. Att ha mätbara resultat är inte negativt för den personliga utvecklingen, att få bra mätbara resultat är dock mycket svårt. Man skall också vara försiktigt med vad man tolkat de mätbara målen som. Och hela tiden justera vad man mäter så det styr år det håll man vill komma.

  2. Visst kan man kritisera Scherps forskning, men det kan vara viktigt att skilja på vad som är hans forskning och vad som inte är det. Och om man kritiserar hans forskning är detta en förutsättning.

    Ja, du har helt rätt i att det är svårt att få BRA mätbara resultat. Dessutom ger det lilla ordet BRA en signal om att man inte bara ger uttryck för en värdering utan att man också är värderande. För det som du anser vara BRA kanske inte jag anser vara det.
    Det blir problem. Därför är det inom skolpolitiken och skolans område en förutsättning att de som bestämmer inte utgår från sina egna värderingar och endast dem. Värderingar utgår man alltid ifrån, det gör även vetenskapen, men då handlar det om gemensamma värderingar inom en disciplin, men att bara utgå från ens egna som politiker är något som för min del ser som ett spel om i det här fallet barns- och ungdomars framtid utan att man har en aning om utgången.

    Kanske man skall vara lite pragmatisk istället och fråga sig vilka konsekvenserna blir om man inför en skolpolitik som den nuvarande regeringen är på väg att göra.

  3. Monika.

    Jag har ont om tid och svara bara på din slutkläm.

    ”Kanske man skall vara lite pragmatisk istället och fråga sig vilka konsekvenserna blir om man inför en skolpolitik som den nuvarande regeringen är på väg att göra.”

    Kanske skall man vara lite pragmatisk inför verkligheten då den säger att vi satsar mest pengar i västvärlden på skolan men vid internationella jämnförelser så hamnar vi bara i mitten.

    Tänk på detta innan du nästa gång kritiserar en förändring där vi uppenbarligen inte presterar motsvarande de resurser vi satsar. För inte tror jag du försöker påstå att vi skulle ha sämre ”intelligent befolkning” än våra våra konkurrentländer.

  4. Kalle
    Jag vill betona att det är en sak vad andra länder gör och ser på vad som är kunskap och/eller inte OCH en annan är vad som den internationella pedagogiska forskningen kommit fram till vad gäller lärandet.
    Det finns politiker i andra länder, liksom i Sverige, som inte har denna forskning för ögonen då de utvecklar sin skolpolitik, så det är ingen bra jämförelse utom i att faktiskt komma fram till att det brister i andra länder också.
    Det som gäller nu är att en politiker (Naess) går ut och säger att han inte förstår vad en forskare talar om och dessutom tror att det denna forskare talar om är hans egna teorier. Mer måste man kunna begära mer av dem som bestämmer över skolpolitiken än så och framför allt reagera över att han förordar sunda förnufts-principen och avvisar etablerad forskning.

    Man skapar i varje samhälle en skolpolitik med syftet att formera en specifik typ av medborgare och vill man ha lydiga, icke-självgående och ett-rätt-svar-tänkande medborgare, så skall man följa Björklund för hans politik (ja, jag kallar den för hans) har dessa konsekvenser. Men om man vill ha de ungdomar och medborgare vi har idag, som kan mycket mer än vad tidigare generationer kunde, skall man följa den pedagogiska forskningens resultat. (Mycket enkelt och kortfattat uttryckt, på något som kan utvecklas bra mycket mer)

  5. Min fråga till dig är enkel.

    Menar du att Sverige har en sämre intelligens hos befolkningen än våra konkurrentländer som utan den bättre pedagogiken ändå presterar bättre vid internationella jämförelser än vad vi gör?

    Detta är nämligen precis den enda logiska slutsats som det går att dra av dina åsikter och ditt sätt att argumentera för dem.

    Jag kan berätta för dig att det svenska ordet eller är lexikaliskt detsamma som och/eller vilket är något du därmed inte behöver betona. Jag citerar din rubrik ”De som inte vet att de inte vet”. Detta är kanske något som du själv borde tänka på.

  6. Nej men, det handlar om vad man anser vara kunskap och vilken typ av kunskap man prioriterar. Inte om vad kunskap är, för det finns olika typer av kunskap. Lärande handlar inte om att prestera överlag. Men har man den synen, ja då handlar det nog inte så mycket om intelligens som om någonting annat. Vad andra anser att man skall kunna!

    Ja, tack för den information om och/eller, men nu har jag inte gått ut med att jag kan det svenska språket perfekt eller bättre än de som är svensklärare o.dyl.

    Detta är kanske något du bör tänka på.

    Jag kritiserar politiker som skall bestämma om barn och ungdomars framtid och som bör förstå vad en docent i pedagogik säger om t.ex. lärprocesser och även känna till vad som är Scherps egna teorier och vad som är internationell pedagogisk forskning. Du kritiserar mig för något jag inte alls anser mig veta bättre om än de som är utbildade och experter och rentav forskar i svenska språket, och i sammanhanget inte heller behöver veta.

    Det finns massor av saker som jag inte vet att jag inte vet. Men då brukar jag gå ut med att jag bara tycker, inte att jag vet. Min svenska är totalt ointressant i sammanhanget och har ingenting med ämnet för det här blogginlägget att göra. Om jag kritiserat politiker för deras svenska hade din kritik varit relevant. Nu är den det inte alls.

  7. Nej politiker ska inte styras av vetenskap och forskning enbart.

    Självklart ska vetenskap och forskning finnas med i den grund som fattar beslut utifrån. Men den grunden måste också innehålla ekonomiska aspekter, sunt förnuft, och förhoppningsvis en del av all den erfarenhetskunskap som ligger utanför det som vi brukar betrakta som vetenskaplig kunskap.

    För jag återkommer till detta med en dåres envishet: Det mest av erfarenhet här i världen är inte vetenskapligt belagt och utforskat! Forskarvärlden sitter inte inne med Sanningen med stort s! Det vore förfärligt om ett land skulle styras av det som ryms i smala forskarkorridorer.

    Det finns massor av fakta och erfarenhet inom alla områden, skolan också, som vi inte alls har papper på men som för den skull inte är mindre viktiga. Det finns mängder av ”tyst kunskap” som också har en plats inför politiskt viktiga beslut.

  8. För jag återkommer till detta med en dåres envishet: Det mest av erfarenhet här i världen är inte vetenskapligt belagt och utforskat! Forskarvärlden sitter inte inne med Sanningen med stort s! Det vore förfärligt om ett land skulle styras av det som ryms i smala forskarkorridorer.

    Mycket av forskningen utgår från praxis. Det är där den startar… Forskningen handlar inte om att några sitter någonstans utanför alltsammans och genom tänkandet ”hittar på” några sanningar eller utgår från något ”bör-vara-tänkande”. Den utgår från elevers och lärares utsagor och på observationer av undervisning mm.

    Det vi inte har papper på är viktigt att forska kring. Systematisera! Tyvärr har inte statsmakten gett så stora resurserna till den här typen av forskning. För det som fungerar för en person, kanske inte fungerar för en annan, därför att situationen inte är densamma, även om det till synes verkar så.

    Forskare är inga fiender, inte heller några som är uppe i det blå. Det är bara en föreställning som existerar inom skolan, därför att tiden inte finns att ta reda på att forskningen är till för eleverna, lärarna och skolan i sin helhet och inte tvärtom.

    Finns det något land mer än Sverige, där det finns ett sådant avvisande av etablerad internationell forskning att man anser att den inte skall lägga sig i. Kanske är det som Scherp säger i sin kommentar något i stilen – Det kanske är som det är i skolorna på grund av att forskningen avvisas.

    Varför inte se forskningen som möjligheter att utveckla det ni håller på med i skolan istället för att se den som er fiende.
    Varför inte vara med om att medvetandegöra den tysta kunskapen, så andra får ta del av den, samt också på så sätt visa vad det är ni gör. Kanske då en stor del av kritiken skulle försvinna. Tyst kunskap är ju TYST. Mer av förtrogenhetskunskap som bara dem som är förtrogna förstår. Det finns nog inte, som jag ser det, några som är så dåliga på att tala om för andra vad vi gör som just vi lärare. Kanske för att vi inte har någon betydande gemensam kunskapsbas, samt att den tysta kunskapen är för dominerande.

    Jag är lärare och forskare och inser betydelsen av att kunna befinna mig i växelspelet. Jag lyssnar väldigt mycket på vittnesmål från skolans område iochmed att mina studenter är ute på VFU och rapporterar. Jag träffar också många lärare i andra kurser än lärarprogrammet. Jag kan inte se annat än att skolan också måste lyssna på lärarutbildningen och den pedagogiska forskningen. Annars kommer vi ingenstans. Då hamnar vi ett spel på politikens arena, där man mer utgår från sin egen värdering om hur det skall se ut.

    Det är en sak att som politiker inte styras och en annan att avvisa den kompetens som faktiskt finns. Det gäller även oss som arbetar inom utbildningens område.

  9. Jag skriver ingenstans i mitt inlägga att forskningen och dess resultat ska avvisas / negligeras, vare sig i skolan eller i beslutsprocesser. Den åsikten får Du inte pådyvla mig!

    Forskningen ska in där men inte ta alla plats., Den ska samsas med ekonmiska prioriteringar, etik, praktisk erfarenhet, sunt förnuft osv.

    Om nu Scherp funderar på om det ser ut i skolan som det gör därför att forskningen avvisats så får jag kontra med att det kanske ser ut som det gör i skolorna därför att man aktivt motarbetar den ”gamla skolkulturen” och därmed en hel del av den erfarenhetskunskap som funnits i skolan. Jag tänker exempelvis på att man tog bort ”bärarna av tyst kunskap och erfarenhet” i lärarutbildningen, metodiklärarna, för att istället satsa på att valla in lärare i den nya ”forskarskolutvecklingen”.

  10. Det var ingen åsikt som pådyvlades dig. Fenomenet avvisande av forskningen, hängde bara med i största allmänhet. Men om man menar att tyst kunskap räcker, samt att man accepterar mycket som det inte finns papper på, så kan jag inte tolka det på annat sätt än att man avvisar forskningen som ändå medvetandegör. Men man kanske inte avvisar det medvetet. Skall vi verkligen ha en övervägande muntlig tradition som bygger på uppfattningar om hur något bör vara? För det blir konsekvensen.

    Den gamla skolkulturen bör aktivt ”motarbetas” om den bygger på tyst kunskap av de skäl jag har tagit upp tidigare.

    Det handlar ju bara om att ta fram och göra den kunskapen synlig. Och det gör man genom forskning. Det är alltså fenomenet Tyst kunskap, inte vad den innehåller som ”motarbetas”. För om du tänker efter – är det inte rätt märkligt att man skall acceptera något som Tyst kunskap, dvs. icke-medvetandegjorda uppfattningar om och av världen. Istället för att systematisera denna typ av kunskap och göra den synlig, så andra kan använda sig av den. Samtidigt som vi alla inom skolan vet vad vi talar om, när vi t.ex. talar om förtrogenhet för att ta ett enkelt exempel. Men det viktiga är väl att vi kan kritiskt granska det som ses som Tyst kunskap.

    Förtrogenhet blir först begriplig när man relaterar den till fakta, förståelse och färdighet…. Detsamma är det nog med tyst kunskap om man ser den vara en förtrogenhetskunskap.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s