Anorexia

Det är nog en av de mest gåtfulla sjukdomarna som mänskligheten har att brottas med. Engla Lousie står det om i Aftonbladet idag (AB). Hon väger 26 kg och skall sändas till psykvården för man menar att det är en psykisk sjukdom. Men där får hon ingen kroppslig vård. Nog borde man kunna kombinera de olika vårdbehoven.

Men tillbaka till sjukdomen.

I hennes fall började det redan då hon var elva år gammal.

Det började när hon bara var elva år. Engla Louise skar tunna, tunna skivor av brödet och blev bara smalare och smalare.

Redan då uppsökte hon psykiatrin i Uppsala med sin mamma Berit, men hon var för ung för att få någon riktig behandling mot anorexi.

Det gör riktigt ont i mig när jag ser bilden av denna utmärglade 29-åriga kvinna.

Kanske det behövs mer forskning och inte inom psykvården. Kanske det är något biologiskt mer än psykiskt. Man upptäckte ju att magsår är en bakterie (eller om det var virus). Nåväl. Det handlar alltså inte alls om någon psykisk eller mental eller stressrelaterad åkomma. Det kan ju vara likadant gällande sjukdomar som anorexia.

Annonser

7 reaktioner på ”Anorexia

  1. Genom mitt jobb så har jag fått en del erfarenhet kring anorexia, inte så att jag förstår sjukdomen, men tillräckligt mycket för att veta att det behövs en snabb insats så fort det börjar tippa mot självsvält. Huddinge sjukhus har en bra avdelning för anorektiker, där det harlyckats med goda resultat, dock måte man inse att det kan komma tillbaka då och då. De arbetar både med kropp och själ, psyke och somatik och det är väl det man får göra med denna djävulks sjukdom. Elever som vårdats där berättar hur de får sitta framför datorn och väga maten, för likväl som de söker sig till siter om anorexia och utbyter erfarenhet kring hur man ska slippa omgivningens vakade ögon och hur man snabbast kommer ner i vikt, så behöver dessa personer en rehabilitering som går ut på att ändra beteende genom att väga portionerna så de får rätt mängd mat istället för det salladsblad som de petar i sig. Det är så ruggigt att se dessa stackars människor när de svälter sig, men det är också en underbar syn när de kommer tillbaka och är ”friska” fulla av lust och återupptar sina studier med bravur. Så som det ser ut på skolorna idag så borde det vara en obligatorisk kurs inom fortbildningen för alla personalgrupper kring anorexia, bullemi och andra prestationssjukdomar, för det är oftast väldigt hjögpresterande människor som drabbas, har jag som lekman kommit fram till, det är min erfarenhet men det finns säkert andra grupper också.

  2. Tack för att du delar med dig av dina erfarenheter. Och jag har också förstått att det är högpresterande människor.
    Men det är en gåta och ohyggligt tragisk sjukdom. Det är som om de vill utplåna sig själva helt och hållet.

  3. Jag fastnade på det att hon räknades som ”för ung” för att få vård. Vilken vrickad antilogik.

    Är man gammal nog att få anorexi så är man gammal nog att få vård för det.

  4. Det som är viktigt att inse är att anorexi är en sjukdom som kräver att den sjuke vill bli frisk. Man kan INTE lasta över allt på vården och hävda att den gör allt fel.
    Jag har självt varit mycket svårt i anorexi och periodvis ville jag helt enkelt inte bli frisk, inte på riktigt. Jag kubnde säga det, men ändå fortsatte jag att byta näringsdrycker mot vatten och ha tyngder runt benen då jag skulle vägas.
    Det finns ett eget ansvar.

  5. Anna
    Du har naturligtvis helt rätt, men vad jag förstod så ville den här kvinnan verkligen ha hjälp (iaf vad hon sa, med tanke på det du skriver), men att hon inte fick medicinsk vård på psyket och tvärtom.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s