Hemmet speglar vem du är

En intressant och kul artikel i Svenska Dagbladet idag (SvD) om hur våra hem speglar vilka vi vill visa upp och vilka vi är.

Håller på att fixa mitt eget hem, så det passar min personlighet. Så jag själv är nöjd. Därför kan det i andras ögon kanske verka minst sagt lite okonventionellt. Jag inreder inte mina rum för att imponera på andra, utan för att trivas själv. Och varje rum inreder jag efter dess funktion. Bibliotek, allrum och sovrum. Det går inte i samma stil, utom i min egen stil. jag tror att de flesta kan se – ja, här bor Monika.

Varför ett bibliotek då. Det låter ju oerhört pretentiöst. Jag talar om det på skoj. Att det blev så när min bostadyta ökade från 27 till 86 kvadratmeter, är att jag har väldigt mycket böcker, inte bara mina egna. Och de måste få plats någonstans. Inte heller vill jag ha dem utspridda. Men det har jag fortfarande och vet inte hur jag skall få plats med alla i ett enda rum. Det andra skälet är att jag alltid velat ha ett rum fullt med böcker och när jag i mitten av nittiotalet var hemma hos en filosofprofessor och vi satt och diskuterade ett projekt i ett rum fullt med böcker, bestämde jag mig för att – ett sådant rum skulle jag också ha. Men då bodde jag i en liten etta med alla mina böcker… och var kreativ i sängen på ett helt annat sätt än vad många är 🙂

Jag kan tänka ibland att det bästa vore att slänga ut allt och köpa allt nytt. Men då blir det inte jag. För hur skall man kunna göra något till sitt eget hem då. Därför har jag upptäckt att det blir personligare om man kan fixa till ett bord som sätt sina bästa dar. T.ex. genom något så enkelt som självhäftande tapet. Vad gör det att en inredare eller möbelsnickare skulle få sömnsvårigheter om de såg det. Jag tycker det är snyggt.

Är uppvuxen med en mamma som aldrig lät en enda liten sak ligga framme. Allt var i perfekt ordning. Jag trivdes med det … faktiskt gjorde jag det. Samtidigt som det stred emot allt som var jag. Konstigt. Men det är skönt att växa upp med ordning.

Man kan inte beskylla mig för att vara ordningssam när man ser mina tidningar och dem jag gömt i garderoben och annat som står framme och som jag aldrig kommer mig för med att åka iväg med, kan man börja ordna. Men allt är i ordning. Dvs. det ligger inte högar av tidningarna eller är utspridda. De är ordentligt nerpackade i kassar. Men så har jag mina hörn, som irriterar mig. Det är hörn som är i ordning, trots att de är malplacerade. Nåja, någon gång så blir hörnen fria.

Jag tänker ganska mycket på en kommentar jag fick:

Det är inte jag som skall bo här!

Det hade jag kunnat ta som kritik, men det var en kommentar som fick mig att känna lättnad. För han hade ju faktiskt rätt – det var inte han som skulle bo där. Utan jag och därför är det också jag som skall bestämma hur det skall se ut, oavsett vad andra anser. Men tips tar jag gärna emot. …

Är också av uppfattningen att jag får vara som jag vill i mitt hem. Det skriver man också om i artikeln. Vi behöver en privat sfär, inte att även hemmet skall bli en offentlighet som andra kan bedöma. Och om man undrar över varför någon inte har gått ner med gamla tidningar eller åkt iväg med gammalt skräp, finns det ofta en anledning till det. En som ingen har med att göra.

Men än är jag inte nöjd. Måste lösa mitt problem med Biblioteket … oj, vad pretentiöst det låter. Men kul är det.

Och kanske, om det nu är så att vårt hem speglar oss själva, kan man se andras bedömning eller fördömande. Om man inte gillar någons hem kanske man skall fråga sig om man verkligen gillar personen som bor i det hemmet, dvs. personen inre. Han med kommentaren, sa en annan sak som är viktigt. – Jag uttalar mig aldrig om hur andra bor, eftersom det inte är något man skall göra. Varje människa har rätt att ha det som hon vill.

En person som tvingas leva i någon annans inre (eller spegel) mår alltså inte speciellt bra.

Annonser

2 reaktioner på ”Hemmet speglar vem du är

  1. Hej Monika!

    Själv ska jag hem till Sverige på söndag. Du och jag har träffats på Athens Centre i Aten där vi båda studerade förra sommaren! Ja, jag är också en bloggare…

    Hittar ingen mailadress till dig och hade helst mailat dig, men säger Hej! på det här sättet istället och jag kommer att följa din blogg. Jag är glad att jag hittade den, för jag tyckte att du verkade så trevlig.

    Och jo, jag funderar en del kring det där med hem och bostad och ska jag tillägga… Framtidsprojekt.

    Hälsningar,

    J.

  2. Nemen, hej … vad kul!

    Har läst tre gånger i fyra grupper på Athens centre så jag måste söka i minnet. Jag blandar ihop grupperna och människorna jag har träffat. De är så många. MEN, Är det du som hade en speciell framtidsplan som vi pratade om, efter de grekiska studierna eller var det någon jag träffade 2005? Du gick i en annan grupp (nivåII) än jag och satt ofta vid första bordet närmast ingången till gården. Eller hur var det?

    Har tidigare varit inne på din blogg och läst om att du bor i Athen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s