Äntligen någon som sätter stopp …

När jag hörde Lars G Nordström, postens VD säga att han avstår från hela sin lön (SvD), den han har fått och kommer att få, höjde jag inte ens på ögonbrynen. För det första, insåg jag att han hade råd att göra det, för det andra tänkte jag att någon gång måste bli den första att någon som får höga löner sätter stopp själv. Förstod att det handlade om mycket pengar och läste nu i SvD att det är 900 000 kronor i månaden till en person som fram till år 2012 får fem miljoner/år i pension. Självklart är det inte svårt att avstå från lönen, om man får så mycket i pension. Speciellt om man inte är girig, vilket han säger själv att han inte är. Men ändå får man väl säga att han på sätt och vis får bära anständighetens stjärna i fortsättningen. Men nog kan han väl få 100 000 kronor i månaden iaf. Jobba gratis skall man väl ändå inte göra?! Facket har reagerat – se här.

Det är ett ”sjukt” system när en toppchef själv måste avstå från sin lön. En sådan lön skall inte ens betalas ut. Den motsvarar 45 brevbärares lön (AB). Det kan aldrig vara försvarbart. Och jag förstår att folk är förbannade.

Hur kan man erbjuda och ta emot en lön på 900 000 kronor i månaden/10 800 000 kronor/år. Vet inte hur mycket skatt det blir på en sådan lön. Men det blir ändå bra mycket mer kvar i plånboken än vad en vanlig löntagare får.

Efter vad räknar man ut lönen?

Nu kan man ju fundera över varför vi inte reagerar över att författare, musiker och artister runtom i världen, men även hemma tjänar miljoner och i vissa fall mer än miljoner. Men det är ett annat system och man kan ha dubier gällande detta också. Men här handlar det om efterfrågan – Om böckerna säljer, så tjänar också författaren mycket pengar. Om de inte säljer … Dessutom tar det lång tid för en författare att skriva en bok, så i de flesta fall blir detta inte så mycket per månad. Det finns inga garantier. Men när en toppchef får en lön, ja då garanteras han eller hon 900 000 kronor per månad. Även om han skulle sitta och rulla tummarna hälften av tiden, så blir lönen densamma.

Jag kan fundera på fotbollsproffs m.fl. Är de verkligen värda de pengarna de får. Men det är ju också ett annat system.

Så kanske det handlar mer om lönesystemen, än om att vissa tjänar miljoner om året eller under en tidsperiod där det är efterfrågan som bestämmer. Ingen reagerar över att en företagare tjänar miljoner på att sälja sina varor. Det kan ju bidra till att fler får jobb – om företagaren väljer eller är tvungen att expandera.

Bra gjort av Lars Nordström, även om det knappast svider i skinnet på honom – men varför måste det göra det. Genom det här beslut satt han i allafall en gräns …. även om detta att han inte ens behöver pengarna, inte ens en krona, kan sticka i ögonen på en del.

Annonser

6 reaktioner på ”Äntligen någon som sätter stopp …

  1. Allting styrs av efterfrågan. Enda skillnaden är att folk lever kvar i föreställningen att direktörer inte gör något som är värt pengarna, medan en kille som kan sparka in en boll i ett nät – han gör något konkret som alla kan se. Därmed reagerar nästan ingen på hans 500 miljoner kronor i årslön. Så eftersom intellektuellt arbete är undervärderat i vår kultur som hyllar ”arbetaren” med ett fysiskt dagsverke som ett ideal, är det klart där är mer efterfrågan på en kille som kan sparka boll än någon som framgångsrikt kan driva ett storföretag genom att nyttja sin intellektuella förmåga.

  2. Nu hade jag ingen aning om att man kan få 500 miljoner på ett år för att sparka in en boll i ett mål. Det är ingen värd. Men i det stora hela är det inte alla som gör det som får så mycket.

    Men det räcker inte bara med en intellektuell förmåga hos en person. Alla som jobbar i företaget behövs för att denna person öht skall kunna få det uppdraget. Därför bör inte skillnaderna vara för stora. Vad är det man brukar säga – en geting gör ingen sommar …

    På hans lön kan nästan 30 av den sort jag tillhör anställas. Något som skulle vara samhället till nytta både i ett kort och långt perspektiv. Men precis som du säger – ett intellektuellt jobb värderas inte speciellt högt. Bara om det handlar om en hög snubbe i toppen på ett företag som genererar pengar.

    Inte ens min egen rektor tjänar så mycket … som en VD på posten eller bank e.dyl. Så vad är det som värderas, knappast intellektuell förmåga eller att leda alla dessa som har den – jo det som kan generera pengar.

    Så visst har det med våra värderingar att göra.

  3. Här presenterar du din åsikt (som är högst endimensionell) och i stort sett går ut på att du inte förstår.
    Ja, att du inte förstår, framgår med all önskvärd tydlighet.

    Börja med att tala om hur mycket ”rektorn” (tydligen någon slags chef på ditt företag?) tjänar. Sedan kan du ju jämföra ‘rektorns’ lön med avkastningen på företagets egna kapital.

    Om någon kliver in som VD på Posten, och får lika mycket som den förre VDn, fastän jobbet bara ska vara ett halvår ungefär.

    Nej, skulle du precisera siffror, så skulle nog alla förstå hur okunnig och korkad du och dina åsikter egentligen är.
    Så vad ska chefen tjäna enligt din åsikt.?
    Ska det spela någon roll om det är ett större företag?
    Ska alla tjäna lika mycket, oavsett kompetens?

    Nej, du är nog bara avundsjuk för att du aldrig kommer att komma ifråga för ett välavlönat arbete. Så du blir väl inte nöjd förrän alla tjänar lika lite som du; oavsett vilket mervärde de producerar.

  4. J-Martin

    Vi har olika värderingar … och visst uttrycker jag en åsikt. En åsikt är alltid endimensionell.
    Och om du inte är inne på att det handlar om åsikter byggda på värderingar, kan vi knappast inte ha någon dialog. Men det är nog inte en dialog du vill ha ändå. Nu har du fått gett uttryck för dina åsikter som är lika endimensionella som mina.

    Tack för ditt besök.

  5. Det som är synd med det hela är att fokus alltid hamnar på den som tar emot, inte på den som ger eller godkänt det hela.

    Visst är summan astronomisk men å andra sidan det är väldigt olika i olika branscher.

  6. Jo det är olika.

    J-Martin här ovan påstår att jag skulle vara avundsjuk. Och jag har tänkt en del på det.

    Jag skulle inte veta vad jag skulle göra med så mycket även efter skatt som ramlade in varje månad. För mig skulle det räcka om jag fick tiotusen mer i månaden så skulle jag tycka det vore verkligt häftigt. Så avund handlar det inte om i mitt fall. Jag skulle inte ta emot 100 000 kronor i månaden, om jag så blev erbjuden det. Det är för mycket. Men det är klart – jag är inte i samma division.

    Utan snarare om att det handlar om en lön, om ett jobb som han skall kunna klara på etthundratusen i månaden – många gör det. Det finns ledare inom många olika områden som är duktiga, driftiga som inte har mer än kanske 70 000 i månaden. Men 900 000 kronor. Någon måtta får det vara, tycker jag.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s