Det är verkligen skrämmande att bilister resonerar som kvinnan som sträckte sig efter sin mobil och körde i diket (AB). Det var ju rena turen att det inte fanns någon människa i vägen. Här är hennes redogörelse:
Men handväskan föll ner i springan mellan passagerarsätet och dörren.
– När jag försökte få tag i den rörde jag förmodligen reflexmässigt på ratten så att jag styrde ner i diket.
Hon mejade ner två brevlådor innan hon slutligen fick stopp på bilen vid en uppfart. Dörren var blockerad och hon tvingades klättra ut genom fönstret. För polis och räddningstjänst berättade hon ärligt hur olyckan gått till.
Hon får nu böta 2000 kronor för det här och tycker det är orättvist.
Men hennes följande argument är ju fullständigt horribelt:
– Jag tycker det är märkligt. Skulle en förälder som sträcker sig efter nappen som ett skrikande barn tappat också ha blivit dömd?
Ingenting skall distrahera när man kör bil. Når man inte mobilen eller har ett skrikande barn i bilen som behöver få sin napp och den har hamnat på ett ställe man inte når, så kör man åt sidan och stannar bilen.
Det är bilister som den här kvinnan som bidrar till att man som bilist aldrig kan vara säker på vem man möter eller skall köra om. Att det inte händer fler olyckor kan ju bero på att vi andra låter bli att köra om när vi ser någon vingelpelle framför oss.
Frågan är här om inte 2000 kronor är för lite, samt om man inte skulle överväga att dra in körkortet några månader och hon fick ta 10 extra lektionspass på den lokala bilskolan under den tiden. Det här handlar inte bara om att tala i mobilen, utan om vårdslöshet i trafik. Eller ännu värre, om okunskap.
Jag utdelar dagens tistel!
PS!
Om jag gjort mig skyldig till något sådant, hade jag blivit så skärrad att jag troligen låtit bilen stå i flera månader och åkt tunnelbana. Jag har blivit skakad över att ha glömt ta på mig säkerhetsbältet två gånger i rad. Kört flera kilometer utan att märka det. Varför? Jo, för att det då visade på bristande koncentration.
Oväsentligheter ... 