Självklart tar jag avstånd

… från att min mail och telefon är öppen för FRA att gå in och läsa och avlyssna (se SvD). På mitt jobb är mailen offentlig. Vem som helst kan gå in och begära att få se min e-post. Arbetsgivaren har också den rätten. Detta accepterar jag till fullo. På ett jobb är jag en offentlig person.

Privat har jag en mail, och en blogg och tre telefonabonnemang. En fast och två mobiler. Om någon går in och avlyssnar utan min kännedom kan jag inte göra någonting åt. MEN, om lagen går igenom så VET jag att den kan vara avlyssnad och att de har rätt att göra det. Det bidrar till att jag troligen inte kommer använda mina telefoner i den utsträckning som tidigare. Inte för att jag har något att dölja, utan för att jag vill bestämma själv vad andra skall ta del av. Det värsta är att jag kommer ägna mig åt självcensur. Tänka på varenda ord jag skriver. Och jag kanske inte ens kommer lägga märke till i vilken omfattning jag kommer göra det.

I min blogg publicerar jag endast det som jag vill att andra skall ta del av. Det kan sparas någonstans, även om jag raderar det på min blogg. Men jag har valt själv.

Mitt Internet går via Nederländerna. När jag söker på mitt IP-nummer på Whoise så är det en adress i Nederländerna. Amsterdam tror jag. Jag använder mig av mail som inte är inhemska. Allt vad jag skriver och talar om skall med automatik sparas och eller avlyssnas.

Sen om det inte är ett dugg intressant vad jag skriver om, kvittar. Och om det mesta som kommer sparas och avlyssnas är ointressant, varför då inte göra som tidigare – avlyssna när det finns skäl för det. För även om det finns krypering, vilket jag inte kan mycket om, så kommer dem som verkligen inte har rent mjöl i påsen hitta andra möjligheter. Så kontentan av allt är att det blir det svenska folket som framöver vet att FRA kan gå in precis när de vill, läsa vår mail, lyssna på våra samtal.

Vilka konsekvenser får det här – jo, att jag kommer uppleva att jag blir censurerad vad gäller mina högst privata angelägenheter.

Det mest skrämmande i det här är att man inte tänker längre än att all denna sparade information kan användas på ett sätt man aldrig tänkt sig. Det är som om vi skulle kunna vara övertygade om att inte någon regering kommer använda den i något annat syfte än det dom säger att det är i dagens läge.

Foucaults teori om hur övervakningsmetoder bidrar till en förändring av människors sätt att förhålla sig blir alltmer uppenbar. Det här liknar panopticon… Vi vet alla att någon kan se oss; att vi är övervakade och därför kommer vi leva utifrån det. Det behöver inte ens vara någon som avlyssnar. Det räcker med att vi vet att de har rätt att göra det. Det värsta är nog inte att någon avlyssnar vår telefon eller läser våra mail, eftersom detta troligen inte konkret kommer drabba oss, utan vad denna vetskap om att de har rätt att göra det kommer påverka och förändra oss som folk.

Stoppa FRA-lagen!

Läs även här i artikeln om sekretess

Regeringen inrättar ett nytt övervakningssystem vid sidan av det som idag existerar. Redan tillskapandet av parallella system för underrättelseverksamhet är problematiskt. Att regeringsmakten skaffar sig ett eget system för avlyssning borde väcka starka protester i varje demokratisk rättstat.

Det handlar om en avlyssning av gigantiska mått i spaningssyfte. En avlyssning där ingen domstolsprövning förekommer, där ingen självständig, oberoende förhands – och efterkontroll äger rum och där effektiva rättsmedel saknas vid överträdelser. Om Säpo eller den öppna polisen önskar använda sig av hemliga tvångsmedel som avlyssning måste det föreligga misstanke om brott. Ett sådant beslut fattas av domstol och ett offentligt ombud förordnas med uppgift att tillvarata den enskildes rätt.

fra

Update

Såg den här filmen igår och idag finns den här och här och på en hel del andra bloggar.

Här har jag hittat genom andra bloggare en artikel av Anders Mildner som är tänkvärd.